Talar man om beroende så kommer oftast saker som alkohol, tobak, droger och mat upp i konversationen. Även olika typer av medicin anses i allmänhet vara beroendeframkallande, särskilt piller som motverkar smärta eller psykisk ohälsa som ångest och depression. Människor som tackar nej till medicinsk behandling mot sin sömnlöshet eller oro gör det ofta av rädsla för att bli beroende. Har man länge tagit mediciner av detta slag är det därför mycket viktigt att man går försiktigt till väga vid avvänjning, då patienter ofta upplever rena abstinensbesvär.

Men hur ligger det egentligen till när det kommer till antibiotika? Kan man bli beroende av denna viktiga medicin? Finns det andra anledningar än okunskap till att många tar till antibiotikan vid enkla förkylningar? Handlar det om beroende eller spelar andra faktorer roll?

Alltid receptbelagt…eller?

Först och främst är det viktigt att klargöra att antibiotika alltid måste vara receptbelagt. Detta beror inte enbart på att man skall förhindras från att använda medicinen för mycket, utan även att det finns många olika typer av antibiotika. Man tar alltså inte samma sort mot blodförgiftning som man gör mot urinvägsinfektion och tar man fel sort då har medicinen ingen effekt vilket i sin tur kan leda till ödesdigra resultat.

Utomlands kan det vara lite si och så med kontrollen på apotek och trots att alla EU länder har lagar mot köp av antibiotika över disken så är det inte ovanligt att man ändå kan göra det. Detta är inte bara farligt utan även ökar riskerna för resistenta bakterier och därför bör man aldrig se det som ett tillfälle att slippa gå till doktorn om man tror att man behöver antibiotika.

Antibiotika och beroende

Så kan man verkligen bli antibiotika-beroende? Svaret är ja. Även om medicinen i sig inte har några rent fysiska effekter på en människas mentala och neurologiska tillstånd, som till exempel bättre sömn eller dämpad ångest, så är det många som upplever intaget som en slags garanti mot sjukdom – och det kan vara nog så beroendeframkallande. Detta gäller både individers själv-medicinering och föräldrars administrerande av antibiotika till sina barn; så fort barnet hostar till vill man nästan instinktivt ge det medicin i hopp om att det skall förhindra komplikationer.

Det finns läkare idag som upprepade gånger måste neka sina patienters önskan, eller till och med krav, på att tilldelas antibiotika och hur många gånger de än förklarar varför bemöts de med missnöje och till och med ilska. Det kan handla om att man helt enkelt inte anser att medicinen behövs eller att man inte vill skriva ut annan medicin än till exempel en hudkräm eller öron droppar.

Av denna anledning är det viktigt att läkare aldrig skriver ut antibiotika annars än om det verkligen är nödvändigt, liksom att patienter endast tilldelas exakt den mängd som de behöver för tillfället. Utbildning och information är också faktorer som spelar stor roll när det gäller beroendet av antibiotika då det är många som inte inser vilka allvarliga konsekvenser det kan få om man tar för mycket antibiotika eller använder fel sort.