Vilka sjukdomar behandlas med antibiotika?

Antibiotika är en av de största och mest revolutionerande upptäckterna i modern medicinsk historia. Tack vare detta genombrott kan människor idag klara av livshotande infektioner och sjukdomar som förr i tiden var omöjliga att behandla. Innan behandling med antibiotika introducerades kunde man dö av något så enkelt som en infekterad tand eller ett rivsår från rosorna i trädgården, för att inte tala om alla allvarliga sjukdomar som bryter ner en människas naturliga immunförsvar och därför lämnar henne exponerad mot bakterier.

Det är dock inte frågan om ett magiskt piller, utan om en avancerad och komplicerad medicin som framställts i många olika varianter för att kunna behandla specifika tillstånd. Man tar inte samma sorts antibiotika mot alla infektioner och sjukdomar, och det är just därför som det är så viktigt att en läkare först ställer en diagnos och sedan skriver recept på den lämpliga sorten.

Hur fungerar antibiotika?

Antibiotika fungerar som ett slags externt immunförsvar mot bakterier som finns runtomkring oss. Man kan utsättas för dessa bakterier på en rad olika sätt, bland annat genom att exponeras för dem i sin omgivning och sedan sprida dem internt till sitt blodomlopp eller till en lokal yta, bland annat via bett, mat eller trauma. Det är just bakterier som kan orsaka allvarliga infektioner hos patienter som skall opereras; därför kirurger är extremt noggranna med sin hygien och samtidigt gärna låter dem den som skall opereras i förebyggande syfte ta en kur antibiotika innan ingreppet,.

Vilken typ av antibiotika man skall ta beror helt på vilken slags bakterie man infekterats med. Det är upp till läkaren att ställa diagnos och avgöra behandlingen. Får man i sig fel typ kan det ha ingen eller motsatt effekt, så det är extremt viktigt att konsultera läkare.

Vilka sjukdomar behandlas?

Förutom externa infektioner, som till exempel kontaminerade sår, som oftast behandlas med antibiotiska krämer så finns det en rad sjukdomar som behandlas med oral antibiotika i form av vätska eller piller, eller till och med antibiotika genom dropp och injektioner. Bland de vanligaste är urinvägsinfektion och bihåleinflammation, där bakterier gör det svårt för kroppens naturliga immunförsvar att klara av de bakterier som kommit in i systemet. Om man drabbats av lunginflammation då har man fått i sig en bakterie som kallas mykoplasma; den behandlas med en starkare och mer specifik antibiotika som kan leda till ett antal biverkningar.

Sexuellt överförbara sjukdomar kan också komma ifrån bakterier, vilket är fallet med till exempel gonorré, och de behandlas med antibiotika som både dödar och minskar framväxten av dessa. Har man drabbats av streptokocker är det endast antibiotika som hjälper, men bör inte förväxlas med den vanligare formen av halsont som en förkylning kan innebära. Har man fått en öroninflammation så bör man ta antibiotika i form av droppar, men åter igen är detta en behandling av en specifik bakterieinfektion som eventuellt föregåtts av ett förkylningsvirus.

Avslutningsvis kan man säga att det också finns ett antal autoimmuna sjukdomar där antibiotika administreras i rent preventivt syfte. Det kan handla om AIDS, Lupus eller Crohn’s där medicinen behövs för att förhindra både enkla infektioner som kan få allvarliga konsekvenser eller av olika orsaker tillfälligt nedsatt immunförsvar.